Det är inte längre elpriset som är problemet – utan de fasta avgifterna. Enligt vår enkät här i Skeppevik uppgår kan de fasta avgifterna uppgå till 60 procent (!) av kostnaden. Och i augusti höjer Eon elnätsavgifterna med ytterligare 6 procent i södra Sverige. Detta trots att Eon redan vid årsskiftet höjde avgifterna med 6 procent.

Monopolnäten är en lukrativ verksamhet, skriver DN. Eon gjorde 2023 en rörelsevinst 4,1 miljard kronor på en omsättning på 11,3 miljarder enligt sin egen årsredovisning för 2023.
– Det innebär en vinstmarginal på 36 procent.
Då ska du veta att enligt SCB låg medelvärdet för svenska företag förra året på 8,4 procent.

Eon hävdar att det tyskägda bolaget behöver pengarna för att kunna investera i det svenska elnäten, som varit eftersatta länge. Men när DN granskar detta framgår det att Eon Energidistribution skickade nära hälften av 2023 års vinst – 1,9 av 4,1 miljard – i koncernbidrag till den tyska koncernen.
– I stället för att investera i elnäten!

Argumentet att Eon behöver höja avgifterna för att bygga ut elnäten kritiseras av elnätsexperten Stefan Yard, professor emeritus i företagsekonomi vid Lunds universitet.

– Det är ett paradargument som de alltid hugger till med, men det stämmer inte. Bolagen investerar visserligen mycket, men kunderna ska inte behöva betala investeringar i förskott. I alla andra branscher måste man i stället be ägarna om mer pengar för att finansiera expansion.

Eftersom det rör sig om monopolmarknader ska tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen, Ei, skydda elkunderna genom att sätta intäktsramar för elnäts­bolagen. Men i april beslutade Ei om nya och betydligt högre intäktsramar för Eon för perioden 2024 – 2027. Höjningen är på över 325 miljarder kronor, eller 44 procent. Ei hänvisar till att det ska investeras för cirka 30 miljarder kronor per år under perioden 2024–2027.

– Höjningarna är tillåtna enligt reglerna, som dock bör ändras menar Yard. Elnätsbolagen kan nu höja avgifterna även när de har gamla elanläggningar, bara för att byggkostnaderna skenat i nyinvesteringar. Detta är inte rimligt.

Att bolagen under lång tid höjt avgifterna för kunderna har möjliggjort att rörelsemarginalerna – alltså andelen vinst av försäljningen – har legat på uppemot 40 procent för både Eon och Vattenfall de senaste tio åren.

Energimarknads­inspektionen har försökt bromsa prishöjningarna. Men elnätsbolagen har – på grund av de slappa reglerna kunnat ta ut nära 25 miljarder kronor mer än vad myndigheten sett som skäligt under åren 2012–2019.