Den 9 november uppmärksammade Barometern att Torsås kommun avslagit ett bygglov i Björkenäs stugområde. Beslutet fattades av Bygg- och miljönämnden den 6 nov.
Barometerns vinkel spär på bilden av att det rått/råder vilda västern när det gäller byggandet i vårt hörn av världen: ”Den lilla sommarstugan han har under årens lopp vuxit till att bli 427 procent större än detaljplanen tillåter. Det är för övrigt inte den enda stugan i området som har svällt sedan detaljplanen antogs år 1958.
Just nu pågår ett detaljplanearbete med förslag till ändring av gällande plan. Ändringen görs främst för att göra det möjligt att avstycka tomterna i området. Däremot ger den ändrade detaljplanen inte större byggrätter.
Nu har stugägaren ansökt om att få bygga en komplementbyggnad, egentligen en attefallsbyggnad, som normalt inte behöver bygglov.”

Det som inte framgår av artikeln är att det kommunen som under årens lopp tillåtit ”den lilla sommarstugan” växa med över 400 procent genom att godkänna flera bygglov som inneburit ”smärre avvikelser” från detaljplanen – samma Bygg- och miljönämnd som nu avslår bygglov för ett fristående förråd.

Nämndens beslut.

Bygg- och miljönämndens avslår bygglovet av två skäl:
1. att förrådet är större än 30 m2 (taket är 30,7 m2) och
2. att  förrådet delvis ligger på allmän platsmark.

”Allmän platsmark” är grundbulten i avslaget och intressant för alla oss stugägare. Under det senaste året har minst 5 stugägare i Björkenäs lämnat in bygglovs- och/eller bygganmälningar om attefallslikande bibyggnader (förråd/växthus).
– Av dem har 2 fått klartecken och 3 avvisats just med hänvisning till att de placerats på ”allmän platsmark”.
Det kallas även ”prickmark”.

Så vad menas med det? Om du tittar på kartan ovan, detaljplanen från år 1958, så går det en prickad linje längs vägar och närmast havet (grönmarkerat på kartan).
Det är ”allmän platsmark”.

Boverket definierar begreppet så här: ”En allmän plats är ett område som i en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Kommunen ska i en detaljplan reglera vilka områden som ska vara allmän plats. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet och får till skillnad från kvartersmark inte stängas av för allmänheten. En allmän plats kan till exempel vara en gata, ett torg eller en park.”

Slutsats? Om kommunens tolkning av begreppet ”allmän platsmark” gäller enligt kartan från 1958 så utgör en stor del av Björkenäs 1:1 sådan prickmark. Det gäller både allmänningar och områden längs vägarna.
– Noteras bör också att kommunen, åtminstone i avslaget ovan, menar att förrådet inte får placeras närmare än 4,5 m från prickmarken.
På kommunalspråk kallas det för ”användningsgräns” (se skiss nedan).

Det betyder inte bara att ett antal förråd uppförts på prickmark (t ex längs vägarna) utan att ett antal stugor under gångna decennier helt eller delvis uppförts på ”allmän platsmark” med stöd av kommunens bygglov.
Och viktigare: Kolla in kartan så ser du vad kommunens senaste beslut i sin förlängning betyder för vårt stugområde och för dina ev planer.

Frågan är vad vi gör med den här kunskapen. Inte minst inför en framtida diskussion om utköp av våra tomter om och när kommunen fattar beslut om en ändring av vår gamla detaljplan från år 1958.
– Kom dock ihåg att den ändringen bara gäller markägarens rätt att stycka av tomter. Någon ändring av prickmark mm ingår inte i vårt krav. Detta eftersom en sån begäran skulle kräva att detaljplanen rivs upp i sin helhet, vilket kan ett decennium att ändra.

Vad tycker du? Skriv gärna till peppe.engberg@gmail.com och berätta.