Vi försöker skriva en bok om Skeppevik och vår stugförening. ”Vi” betyder att du behövs i det arbetet.
– Vad minns du? Vad formade Skeppevik?
Skriv och berätta, kom ihåg: små historier är ofta bättre än stora. Vad har varit viktigt för dig?
Bidra till Boken om Skeppevik genom att berätta din historia! Skriv till
stugforeningen.bjorkenas@gmail.com
1800-talet
1820 Skepparewik nämns i ett dokument
På en udde norr om viken har gamla verket legat? (GB-boken)
1940-talet:
Enar och örter, ängblommor bin humlor och kor
1950-talet:
Sverige är ett land byggt av ingenjörer. Det gäller inte bara inom teknik och industri. Den sociala ingenjörskonsten har varit en samhällsförändrande kraft vars ambitioner gripit in på många områden. Efterkrigstidens förbättrade ekonomiska och sociala villkor ledde till att sommarboendet blev möjligt för en större allmänhet.
I utkanten av det landsomfattande folkhemsbygget hörs snart även ekon av hammarslag från små fritidshus.
Så även i Söderåkra kommun, där politikerna ser som sin uppgift att planera fritidshusområden, dra vägar och ordna badplatser. 1957 slår kommunfullmäktiges ordförande klubban i bordet för ”fritidsområde Skeppevik”, där man redan två år tidigare gett anslag till badplatsen. Kommunen och markägarna tecknar ett arrendeavtal för Björkenäs 1:1 på tio år om att sköta badplatsen. Arrendesumma: 3 600 kr per år.
En kiosk byggs /av kommunen+/
för 2115 kr och brunn borras för 1200 kr BG, sid 424.
I juni 1955 öppnas minigolfbana
Skeppevik BadstrandsKiosk öppnar 22 juni 1956 av Sigfrid Persson ”och mamman Alma”.
Området är ett hed sjöängar kor
Ett antal sjöbodar sedan 1947-48
Redan år 1959 finns redan ett 50-tal stugor utspridda
1971 års kommunreform medförde att Söderåkra från det året kom att ingå i Torsås kommun.
under 1900-talets första decennier. Från 1920-talets slut, men framförallt under 1930-talets senare del, blev sportstugan den vanligaste fritidsbostaden. En av grundtankarna med sportstugan var att den skulle vara enkel och ganska primitiv. Modernismens ideal stod i motsatsförhållande till det sena 1800-talets pråliga sommarnöjen och man tog avstånd från tidigare generationers sommarliv med groggdrickande och krocketspel. En naturlig och hälsosam livsstil med friluftsliv var de nya idealen.
1957
1959 uppgår stugområdet till ca 12 hektar och det finns redan 50 stugor.
1960-talet:
1961 anses campingen ligga för lågt över havsytan och ett ny mark arrenderas av Ruben Karlsson i Gate. Söderåkra kommun bygger nya toaletter, tvätt- och diskrum.
1961 Båtbryggan byggs.
1962 skaffas en hydrofor till vattnet för 3000 kr.
Simskolan startar sommaren 1964 med Anne-Marie Rampe och Monica Gustavsson som simlärare. Året efter ersätter Lennart Andersson Monicas som dock är tillbaka 1966 tillsammans med Inga-Lill Johansson.
1964 öppnar Barbro Olsson från Skruvemåla butik ”i en stuga i Skeppevik med torvtak”. Trä-, tyg- och keramikprodukter.
1969, 21 juli, tar Gösta Johansson upp en gädda på ca 5 kg och 90 cm utanför Skeppevik.
Ordning och reda: Det finns en förlaga till Björkenäs stugörenings stadgar och ordningsföreskrifter. Ett första utkast har handskrivna ändringarna gjorts direkt på en skrivmaskinskopia av Hagabyhamns stugägareförenings stadgar (maj 1965).
Få ändringar, andemeningen är densamma: ”Föreningens önskemål är att tillvarata stugägarnas intressen inom föreningens verksamhetsområde, samt verka för god kontakt med markägare och kommunala myndigheter”.
Medlemskap är föreningen är obligatoriskt för stugägare och därefter följer ett antal mångordigare förhållningsregler:
”Stugägare är ansvarig för att ordning råder omkring sin stuga och övriga markområden som disponeras av stugägarföreningen. Det är absolut förbjudet att lägga ris- och lövhögar inom stugområdet eller angränsande område…”(10);
”Sopor och avfall får ej kastas i terrängen utan skall läggas i en av hälsovårdsnämnden godkända uppsamlingskärl” (§12); ”Torrklosett skall vara inrättad enl. Södermöre kommuns hälsovårdsordning §§7-10. Stugägare är skyldig att hålla klosetten öppen så att hämtning obehindrat kan göras av renhållningsentreprenören. Klosetten får låsas men endast med lås som tillhandahålles av kommunen genom stugföreningen” (§13).
Vägar inom stugområdet ”får ej blockeras eller användas till parkeringsplatser. Det åligger varje stugägare att iaktta största försiktighet vid framförande av motorfordon inom stugområdet för att förhindra sanitär olägenhet samt verka för att gällande trafikbestämmelser efterföljes (överträdelse kommer att anmälas till polismyndighet)…” (§14).
Här stipuleras också att ”Hund och katt som medföres inom stugområdet och badområdet får ej gå lösa utan skall vara kopplade. Badning av hund eller katt får ej göras vid badplatserna” (§16).
Det gemensamma ansvaret för natur och miljö finns med redan här: ”Åverkan å träd och buskar inom stugområdet är absolut förbjudet. Att fälla eller döda träd och buskar är ej heller tillåtet utan tillstånd av markägaren. (Här tilägg???)
Expansiv period??
???Inte minst finns en ambition att bestämma hur området ska förvaltas: ”Om och tillbyggnad av stuga eller uppsättande av staket får endast göras efter godkännande av byggnadsnämnden.
Ansökan insändes genom stugföreningen med ritning i två ex, skala 1:100 på papper i A4-format” (§15).
Andemeningen i dessa första stadgar och ordningsregler lever vidare. Jfr 1980-talet
1970-talet:
1980-talet:
Vatten och avlopp: ”Varje stugägare som har vatten indraget åligger att att före den 15 april 1988 installera godkänd avstängningskran, lått åtkomlig i mark och i anslutning till utvändig tappkran”, heter det i ett avtal mellan markägaren och föreningens vattenkommitte (Joelsson, Modig, Ekholm).
För varje krangrupp finns en kontaktman vars uppgift ….
Ordning och reda: På årsmötet 1980 antas nya (?) stadgar och ordningsregler.
Inte minst finns en ambition att bestämma hur området ska förvaltas: ”Om och tillbyggnad av stuga eller uppsättande av staket får endast göras efter godkännande av byggnadsnämnden.
Ansökan insändes genom stugföreningen med ritning i två ex, skala 1:100 på papper i A4-format” (§15).
Vad
1990-talet:
2000-talet:
Vatten och avlopp: Inför årsmötet 2005 motionerar 32 stugägare ”att styrelsen undersöker olika möjligheter att i egen regi lösa vatten och avloppsfrågan, då Torsås kommun inte verkar särskilt intresserade”.
0 kommentarer